Hans Malmberg

Hans Malmberg (1927-77) var fotojournalist och gjorde många reportage runtom i världen. Han var en av bildtidningen Se:s främsta fotografer och under sin tid en av svensk stillbildsfotografis främsta internationellt verkande fotografer. Bl a fotograferade han Koreakriget i början på 50-talet och Vietnamkriget på 1960- och 70-talet. Hans Malmbergs bilder handlar om många olika aspekter på att vara människa, från liv till död. Han var en av grundarna till fotografkollektivet Tio fotografer.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Karl Heinz Hernried

Den österrikiskfödde Karl Heinz Hernried (1912-88) etablerade sig i Stockholm som reportagefotograf med stor känsla för människan och för komposition. I mitten av 1970-talet förvärvade Nordiska museet de delar av hans arkiv som täcker 50- och 60-talen. I samlingen finns bilder från ett tv-tittande folkhem och sociala reportage kring ungdomskultur och människor som hamnat på ”samhällets baksida”. Hernried dokumenterade även framväxten av Stockholms förorter.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Erik Tryggelin

Konstnären Erik Tryggelin (1867-1924) fotograferade i Stockholm i början av 1900-talet.

Mycket är flanörbilder och ögonblicksbilder från stadsdelen Vasastan, där han bodde, och från Humlegården, Tegnerlunden, Hötorget, och Södermalm med trakterna kring Katarina kyrka. Fotografierna använde han för detaljer i sina målningar av staden och stadslivet.

Fotografier av Erik Tryggelin finns bevarade vid Nordiska museet.

Läs mer om Erik Tryggelin i Nationella fotografregistret.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Axel och Frida Fredriksson

Axel och Frida Fredriksson var ett lantarbetarpar på Fogelstad gods i Sörmland. Axel fotograferade och assisterades med efterarbetet av hustrun. Det är möjligt att Frida Fredriksson också stod bakom kameran. Paret var verksamt från 1920-talet till in på 1940-talet.

Fotografierna finns bevarade vid Nordiska museet

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Sven Johanssons samling från Lima och Transtrands socknar

Sven Johanssons samling från Lima och Transtrands socknar

I övre Dalarna med socknarna Lima och Transtrand fanns flera fotografer verksamma i slutet av 1800-talet och några årtionden in på 1900-talet. Några var främst amatörer, andra försörjde sig helt som fotografer eller på att kombinera fotograferingen med ett annat yrke. Den lokala bildskatt som växte fram hade förmodligen förlorats för eftervärlden om de inte samlats in av fotografen Sven Johansson på 1960-talet. Johansson (1910-93) var verksam i Södertälje och hade förankring i socknarna. Han kopierade bildmaterialet till omsorgsfullt vackra kopior och gjorde omfattande forskning för att identifierade människorna på bilderna och kunna berätta om dem. Bilderna uppmärksammades och visades runtom i Sverige och i världen. Så småningom placerades samlingen i Nordiska museet.

Några av fotograferna i samlingen från Lima och Transtrand socknar:

L.O. Åkerman (1861-1935) lärde sig fotografyrket i Stockholm på 1870-talet. Han återvände till hembygden, byggde ateljé för porträttfotografering och arbetade sedan som fotograf till omkring 1920. Kundkretsen var framför allt lokalbefolkningen.

Georg Renström kombinerade fotografyrket med att ha lanthandel. Han började fotografera 1907 och utförde ett förnämligt beställningsarbete under nära trettio år.

Per Persson utbildade sig till fotograf i Kristiania (Oslo). Han arbetade många år i Malung och bosatte sig sedan i Sörbäcken i Lima. Per Persson hade en betydande kundkrets och flera filialer.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Kerstin Bernhard

Kerstin Bernhard

Kerstin Bernhard (1914-2004) var en välkänd mode-, mat- och reportagefotograf med egen ateljé i Stockholm. Mest känd blev hon kanske för sina vackra bilder av bröd och brödbakning i olika länder. Hennes arbete karakteriseras av en stor känsla för form och ljus och bjuder oss med på en stilsäker resa från 1937 till 1983. Nordiska museet övertog hennes fotoarkiv 1994.

Kerstin Bernhards fotografier finns bevarade vid Nordiska museet

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Björn Myrman

Björn Myrman (1942-99) började arbeta som fri fotograf i det tidiga 1960-talets Sverige och sålde reportage till tidningar. Under 1960- och 70-talen tillbringade Myrman mycket tid hos finska romer i Finland men även i Sverige, och berättade med fotografierna om social och ekonomisk marginalisering, stark familjesamhörighet och mänsklig värdighet. Kameran var Myrmans verktyg för att ge dem upprättelse och fotografierna användes av romerna i deras kamp för bättre bostäder och levnadsvillkor. På 1980-talet återvände Myrman till flera familjer. Fotografierna är starka sociala tidsdokument och samtidigt dokument från 1960- och 70-talets omfattande sociala och vänsterpolitiska engagemang inom svensk fotografi.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Gunnar Lundh

Gunnar Lundh (1898-1960) startade bildbyrå i Stockholm 1929 och hade då varit med om lanseringen av småbildskameran Leica i Tyskland i mitten på 1920-talet.  Leican blev sedan ett av Lundhs främsta verktyg i en tid när de flesta fortfarande fotograferade i större negativformat.

Under 30 år hade han en omfattande verksamhet som bildreporter med reportage i tidningar och böcker. I Gunnar Lundhs samling hittar man bl a många bilder av det framväxande bilsamhället, av turism, badliv, arbetsliv, stad och landsbygd etc.

Tillsammans med författaren Ivar Lo-Johansson gjorde Lundh under åren 1934-46 många reportage om statare, dvs den tidens på årsbasis kontraktsbundna lantarbetare vars lön i huvudsak utgick in natura. Statarsystemet avskaffades 1945 genom facklig kamp, Ivar Lo-Johanssons agitering och med bidrag av Lundhs fotografier.

Nordiska museet förvärvade Gunnar Lundhs stora bildarkiv på 1960-talet.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Berndt Klyvare

Berndt Klyvare (1929-2008) började som stillbildsfotograf på 1950-talet och övergick sedan till den rörliga filmen. Hans fotografier i Nordiska museet innehåller bl a de uppmärksammade reportagebilderna från Dublin och från Shettlandsöarna  på 1950-talet men även bilder från andra resor i Europa samt en rad författarporträtt gjorda på 50-talet. Han var en av de fotografer med samhällsdokumentär inriktning som satte sin prägel på svensk fotografi. Han fotograferade mellan åren 1954-63, verkade som filmare 1963-87 och därefter som både fotograf och filmare. Från senare år finns hans fleråriga dokumentation av vardagsliv på Svartsö i Stockholms skärgård, där han bodde under många år.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet

Tore Johnson

Tore Johnson (1928-80) var en lyhörd reportagefotograf och medlem av gruppen Tio fotografer i Stockholm. Han blev tidigt uppmärksammad för sina svartvita annorlunda fotografier från 1950-talets Paris och framstod där som framför allt en iakttagande gatufotograf. Dessa bilder har visats i många sammanhang och hör till svensk fotografis klassikerbilder.

För att citera Per Lindström i boken Tio fotografer (2008): ”Även om Tore Johnsons bilder var både avslöjande och dokumentära, var han ingen hårdhudad bildjournalist som cyniskt sökte sig till de dramatiska händelserna. Bildpoet är en bättre etikett även om han i 30 år levde på uppdrag av veckopressen.

Hans berättelser genomsyras av en poetisk känslighet, ofta kombinerad med en stillsam humor.” Tore Johnson gjorde många lysande reportage, som på senare år handlade bl a om verksamheten vid LKAB och om säljakt i Bottniska viken.

Tore Johnsons samling finns bevarad vid Nordiska museet.

Text: Annette Rosengren, Nordiska museet